Hemma – men ändå inte

Nu har vi varit tillbaka i Florida i en dryg vecka men inget blev som vi hade tänkt. Det skulle målas och läggas nytt golv i huset medan vi var borta och det hela skulle inte ta mer än två och en halv vecka, utlovades det.

Fem dagar innan vi skulle resa hem fick vi beskedet att golvet inte skulle hinna bli färdigt, dels för att den första sändningen varit i fel färg och blivit tillbakaskickat och att den andra sändningen var försenad med en dryg vecka så vi kunde inte flytta in som beräknat.
Vårt försäkringsbolag ordnade med ett hotell som var ”pet friendly” så att vi skulle kunna ha med katterna (tre veckor på katthotell tyckte jag fick räcka) men de hade inte kollat om man fick ha katter. Så när vi skulle checka in fick vi veta att hundar var OK men inte katter. Suck. Som tur var ändrade de sig nästa dag och vi fick ha dem med oss, de ville nog inte mista oss som gäster – vi var ju inbokade på minst två veckor!  Det har varit lite krångel med städningen, en städerska vände till och med i dörren när hon såg missarna men efter det har det funkat bra. Katterna verkar inte tycka att det är alltför läskigt och damerna som kommer och fixar vår lägenhet verkar inte heller ha något emot dem.

Det senaste vi hört om när vi kan få tillbaka huset är den 18e juli men jag hoppas innerligt att det kommer gå fortare än så. Elias och jag var en sväng till huset idag och golvläggargrabbarna jobbade på i en rasande fart så vi håller tummarna för att det blir klart tidigare än de först trodde. Att bo på hotell förlorar snabbt sin eventuella charm, särskilt när man hellre vill vara hemma.

Jag hade tänkt visa bilder från Sverigesemestern men WordPress verkar ha något emot det för två bilder är det enda jag lyckas få in och sen är det tvärstopp (”tekniskt fel”). Jag har gett upp det hela för tillfället och gör ett nytt försök om ett par dagar så kanske det går bättre. Skärpning, WordPress!!

 

Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar

På Semester i Fosterlandet

Vi är nu inne på vår tredje vecka på vår Sverigesemester och det har knappt varit en lugn stund. Huset har fullständigt kryllat av släktingar i varierande åldrar och storlekar, men det var så vi ville ha det. Naturligtvis kallar man understundom varandra smått elaka öknamn såsom ”gubbstrutt”, ”skitunge” och ”slyngel”, allt sagt med kärlek.

Det har även framsagts en del ”bevingade ord” som förmodligen kommer att följa upphovspersonen många år framöver när vi alla samlas.

Några exempel:

Liten bror till större bror vid ett meningsutbyte vid biljardbordet: ”Hörru du din fuskpelle! Jag ska bita dig i pungen!”

En av kusinerna äter inget kött och vi får höra hur föräldrarna förgäves försökt få sitt barn att smaka på en mikroskopiskt liten köttbit genom att uppmuntrande skandera ”Femti spänn och en cirkusbiljett! Femti spänn och en cirkusbiljett!”, dock utan resultat.

Slutligen en annan kusins ord när toaletten måste besökas i all hast innan vi skulle ge oss iväg någonstans: ”Det går fort! Jag ska bara klämma tre snabba”.

Det spelas också mycket spel när vi har dessa familjesammankomster och tanklösa yttranden eller smått korkade svar i frågesporter tenderar att läggas noga på minnet av både med- och motspelare. Ett par exempel är till exempel att föreslå ”isgris” när ens lagkamrat förtvivlat försöker rita en isbjörn i Pictionary eller när någon annan har otur i tänkandet och påstår att den mest sålda hamburgaren på Burger King heter Big Mac. 

Vidare kan jag tipsa om att om spelledaren i Pictionary är lite på lyset samt talar med tysk brytning så blir det genast 100% roligare att spela.

Slut för idag, tack för idag.//Eder vän i cyberrymden

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Vad kommer härnäst? En porsche?

Ibland undrar jag om jag har påbörjat min femtioårskris, så här ett par år i förväg. Jag har börjat gå på gym (flera gånger i veckan! med egen tränare! ofattbart. ) Började intressera mig  väldigt mycket för smink (vilket tack och lov har mattats av – orka kladda krämer, puffa med puder, krångla med eyeliner som aldrig kommer rätt och det där med contouring är ju en hel vetenskap), jag har fixat tandställning, funderar flera gånger i veckan på om det skulle göra väldigt ont att pierca ögonbrynet och jag har googlat hur lång tid det tar att göra dreads.

Jag undrar hur det kommer vara när jag verkligen fyller 50. Törs knappt tänka på det.

 

Publicerat i Uncategorized | 4 kommentarer

Gäsp

Vaknade klockan fem – en framgång så god som någon. Sover aldrig bra när Johan är bortrest, så att få sova till klockan fem betraktar jag som en sovmorgon.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

En ”vad-lista”

Den här listan hittade jag hos UnderbaraClara för en tid sedan – sparade ner den till en dag när jag inte vet vad jag ska skriva om.
Eh, vem försöker jag lura? Jag har helt tappat blogginspon och de ideér jag kommer på känns antingen för tråkiga/personliga/jobbiga/enfaldiga för att jag skulle vilja skriva dem. Jag tror att mitt ”bloggsjälvförtroende” har nått rekordlåg nivå och det känns som om inget jag kan tänkas åstadkomma är värt att läsa.
Men det måste ju vända! Jag vill verkligen kunna känna inspiration att kunna skriva en någorlunda genomtänkt text åtminstone ett par dagar i veckan, det behäver inte vara oerhört djupt men lite tänkvärt kanske…

Nåväl. Jag börjar lite försiktigt men en lista. Vassegoa, gött fölk!

Vad stressar dig?
Det där med ”många bollar i luften” och ”många järn i elden” kännetecknar inte mig numera, det var många år sen jag tyckte att det var kul. Numera känns det jobbigt att ha mer än två grejer att göra varje dag, typ veckohandla på förmiddagen och så kanske en läkartid på eftermiddagen och sen är det FULLT i mitt schema. Kommer då Elias hem från skolan och meddelar att hans tandställning är trasig igen och det måste åtgärdas på en gång och Isak ber om skjuts till gymmet för det pisseregnar ute så han inte vill cykla.
Då får jag närapå tunnelseende av stress, ja eller inte riktigt men närapå. Jag hade ju planerat att ta det lugnt, pyssla lite, läsa månadens bokklubbsbok eller kanske ta itu med tvätthögarna och så ställs allt på huvudet. Patetiskt, jag vet. Jag beundrar verkligen ensamstående heltidsarbetande föräldrar som verkar ha superkrafter och fixar allt.

Vad ska du göra ikväll?
Vi ska fortsätta att titta på en film vi hyrde på Amazon Prime igår kväll men blev för sömniga för att titta klart på.

Vad är svårt?
Jag har svårt att vara tålmodig, allt ska hända på en gång när jag väl bestämt mig för något.
Jag har svårt att koncentrera mig på en sak, jag drar gärna i gång flera grejer samtidigt och släpper dem sen innan de är färdiga för jag tröttnar.
Jag har svårt att ta beröm.

 Vad är lätt?  
Jag vet inte om det är bättre att vara väldigt duktig på en sak eller kunna lite om många saker. Jag kan lite grann om mycket, men om det blir avancerat så blir det inte bra. Jag har förmodligen inte tålamod att lära mig mer, det blir för besvärligt och jobbigt.
Jag har lätt att göra lätta saker, om man kan uttrycka det så, men när det blir mer komlicerat så ger jag upp. Jag gillar inte när det blir svårt.

Vad blir det för middag idag? 
Vet inte riktigt ännu, förmodligen blir det grillad kyckling och en fin sallad till.

Vad vill du göra mer?
Jag vill sitta och pyssla mer, läsa mer, skriva mer, lära mig att sy, lära mig fotografera bättre och gå kurser i silversmide, möbeltapetsering, smycketillverkning och annat skapande med händerna.

Vad går du igång på?  
En kul idé eller händelse där jag känner att jag kan vara med och utveckla tillsammans med andra.
Att känna att jag gjort nytta, gjort någon glad, gjort livet lättare för någon annan utan att personen jag hjälpt inte känner att han/hon står i skuld till mig.

Vad gråter du av?  
När det är synd om någon, mest barn och djur som inte kan försvara sig.
När någon är ensam kvar när de andra gått sin väg.
När jag läst/hört/sett på TV om en sorglig händelse eller om det är något sådär jättefint så jag blir så rörd att jag får tårar i ögonen och en stor klump i halsen.
Jag kan också gråta av en sångtext som väcker minnen från förr.

Vad gjorde dig arg senast?
När jag stod i kön för att tanka på Costco häromdagen och idioten framför mig inte väntar en minut tills damen vid den främre pumpen ska köra iväg utan kör fram till den närmaste pumpen, så jag måste köra runt hans bil och backa in för att kunna tanka och sen har han mage att stå och småle när han ser hur svårt jag har att få bilen rätt placerad för att jag ska kunna tanka (jag stod dessutom vid en ”högerpump”, dvs för folk med tanklocket på höger sida, mitt tanklock sitter på vänster sida). IDIOT!

Vad åt du senast?
Jag åt frukost för ungefär tre timmar sen, lite uppvärmda rester från gårdagens brunch. Fortfarande gott med lite sweet chilisås.

Vad är fånigt?
När tjejer/damer/kvinnor står med fötterna inåt på foton, varför gör de det? Det ser korkat och imbecillt ut! Tror de att det är gulligt? Sexigt? Modernt? Jag fattar inte.
Eller när de står med benen i kors. Varför gör de det? Tror de att de ser smalare ut eller vad? När jag står med benen i kors så är det för jag är kissnödig.

Vad är gott?
Svampsås. Stekt fläsk med vita bönor. Tårta. Mjölkchoklad. Sura, hårda citrongodisar. Apelsinjuice. Chokladbollar med pärlsocker. Gurka. Grillchips. Räkor.Maränger.
OK, måste hejda mig nu.

Jaha, det var hela listan det.
Min målsättning är att åstadkomma minst två inlägg under nästa vecka, det ska väl inte vara så svårt!?!

 

Publicerat i Uncategorized | 2 kommentarer

Rapport från bokklubben

25444193Idag var det dags för möte med bokklubben. Vi hade läst ”Järnblod” av Liza Marklund och det var som vanligt delade meningar om det vi läst. Det här är den elfte boken i serien om Annika Bengtzon och enligt vad jag förstår är det den sista. Eftersom jag bara har läst den första i serien (Studio Sex) var det lite förvirrande eftersom det naturligtvis hänt en hel del i Annikas liv sedan dess.
I början av boken  får vi veta att tidningen Kvällspressen där Annika arbetar kommer att läggas ner och i fortsättningen endast ges ut på internet vilket medför att många på tidningen kommer förlora sina jobb. Dessutom är Annikas syster Birgitta försvunnen. Dagarna går och Birgitta kommer inte tillbaka. Hennes försvinnande innebär att Annika måste konfronteras med sitt komplicerade förflutna. Under tiden pågår en uppmärksammad rättegång om ett ytterst bestialiskt mord på en uteliggare.
Jag inte helt förtjust i boken eftersom det händer väldigt mycket olika saker och det hela kan lätt bli lite rörigt. Detta var vi alla eniga om i bokklubben och många tyckte också att boken var onödigt våldsam, med flera fall av tortyr och riktigt otäcka mord. Själv tog jag riktigt illa vid mig när det var djur som råkat illa ut. Betyget för denna bok får tyvärr inte mer än ♥♥ av fem möjliga av mig.


Min mormor hälsar och säger förlåtKom på att jag glömt att rapportera från januaris bokklubbsmöte, då vi läste Fredrik Backmans ”Min mormor hälsar och säger förlåt”. Jag har läst den förut och tyckte om möjligt ännu mer om boken den här gången. Huvudpersonen i boken är Elsa, som är sju år. Hennes enda vän är hennes knasiga mormor, som gör det ena tokeriet efter det andra. Folk säger att hon är annorlunda. Galen. Men mormor har ett hemligt språk och ett eget kungarike, ”Miamas”, och där är allt annorlunda. Det är dit mormor tar med Elsa när Elsas föräldrar skiljer sig och när Elsa blir mobbad i skolan för att hon inte är som de andra barnen. Miamas är deras frizon, tills mormor en dag blir sjuk och får veta att hon är döende.

Som ett sista äventyr ger hon då Elsa en serie brev, där mormor ber sina grannar om ursäkt. De leder Elsa till en trappuppgång fylld av militanta bostadsrättsivrare, fanatiska kaffedrickare, kamphundar, monster, fyllon och helt vanliga kärringar. Men de blir också upptakten på en historia där ett barn försöker lära sig acceptera att alla man älskar ska dö, och där hon bit för bit får veta sanningen om både kungariket Miamas och sin mormor.
Någonstans i boken säger mormor till Elsa att man ska rita med alla pennorna i livet, och just så kände jag när jag läste berättelsen om Elsa. Jag smålog och skrattade ibland högt, men det hände också att jag grät. Fredrik Backman har verkligen använt alla pennor när han skrivit boken!
De flesta i bokklubben tyckte mycket om den här boken och jag ger den ♥♥♥♥♥ och jag vill verkligen rekommendera den.

I mars kommer vi träffas och diskutera ”Egenmäktigt förfarande” av Lena Andersson.

 

 

 

 

Publicerat i Lästa böcker | Märkt | 1 kommentar

Project Life

Ni som följer mig på Instagram har kanske sett att jag ska börja med Project Life.
Och vad är nu det, undrar ni kanske. Jo, man kan säga att det är ungefär som scrapbooking, fast enklare. När man ”scrapbookar” klistrar man ju in sina bilder i ett album och så pyntar man hela härligheten (om man vill alltså) med allehanda grejor som man vill och tycker. Tanken med Project Life är precis samma som med scrapbooking, man samlar minnen helt enkelt, stora som små. Det kan vara bröllop, semesterresor eller födelsedagar, men lika gärna kan det handla om husdjur, barnen eller årstidernas gång i trädgården.

När man jobbar med Project Life så har man en pärm med plastfickor i. Det finns många olika storlekar och fasoner på de här plastfickorna, men kontentan är att man sätter in sina foton i dessa plastfickor, alltså precis som i ett vanligt fotoalbum. Och är man nöjd och glad med det så behöver man inte göra mer. Men, om man vill piffa upp det hela så finns det naturligtvis massor av grejor man kan köpa men också att ladda ner gratis på webben.

Det finns till exempel så kallade filler card set som man kan blanda upp sina foton med. Det kan vara kort i olika färger och mönster och med citat eller annan text. Alla kort i respektive set matchar med varandra. Det set jag köpte heter ”Cottage Living Edition” och där ingår drygt 500 kort i storlekarna 3×4 och 4×6 inches.

PicMonkey Collage1

I collaget ovan kan ni se min pärm (den är monsterstor, 32,5×37,5 centimeter), ett exempel på plastfickor, mina kort och sist hur det ser ut när man fyller sin plastficka med bara fillerkort. Jag har inga foton att sätta in just nu eftersom jag inte vill skriva ut dem själv utan måste skicka dem till framkallning. Förhoppningsvis kommer de i mitten av nästa vecka och då ska jag sätta in dem i pärmen. Jag kommer att sätta in foton månadsvis, så i slutet av varje månad skickar jag månadens foton på framkallning och sätter in i pärmen.

Något annat som är bra att ha är en pappersskärare (heter det så?) och en liten manick som fixar så ens foton får rundade hörn. Överkurs kan man tycka, men alla fillerkorten har fint rundade hörn och då kan det vara trevligt om fotona har det också, men som sagt är det inte nödvändigt. Man kan alltid klippa hörnen med en sax så de blir runda också förstås!
En annan grej som inte är nödvändig men rackarns kul är en ”fuse tool”. Den använder man för att tillexempel göra en stor plastficka till två mindre. Man kan också ha användning för klister och/eller tejp av olika slag. Jag har sedan tidigare jättemycket washitejp, så jag köpte bara en grej som blir som ett litet band av klister och så tejp som är liksom tjock så att det man klistrar på kommer upp lite grann från underlaget.

PicMonkey Collage2

Här ovan ser ni skäraren, grejen man fixar runda hörn med, min fuse tool och så klister och tejp. Om jag ska förklara fuse-verktyget så ser ni att på spetsen på verktyget sitter ett litet taggigt hjul som blir väldigt varmt när man pluggat in sladden i väggen och väntat tio minuter. Man kan sen föra hjulet över plastfickan och till exempel skapa en ficka som man fyller med något, till exempel glitter som jag gjort här nedan.

IMG_7749

Som jag skrev förut så behöver man inte hålla på och klippa och klistra med en massa smågrejer om man inte vill, men det finns en uppsjö av grejer man kan göra för att få sitt album fullt med blingbling om man vill ha det så.

PicMonkey Collage3

Här ovan ser ni till exempel en massa glitterkonfetti (vet inte riktigt vad det heter), det mesta hade jag redan men jag köpte till den lilla flaskan i förgrunden. Vidare ser ni runda klisterpluppar i olika färger (köpte på DollarTree för en dollar styck, ett riktigt kap!) och så scrapbookingpapper som jag tänkte klippa egna kort av när andan faller på.

Det kommer fler foton när jag har kommit igång lite.

 

 

Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar